JAG ÄR DÖMD ATT KÄNNA SOM JAG GÖR
Jag bor under täcket. Musik så fin att man kan gråta. En bok och en tom kopp som tidigare innehöll en skum blandning av ingefära, gurkmeja, citron och varmt vatten bredvid mig. Neddragna persienner och tända ljus. Även om det till och från känns som om halsen ska explodera är det ganska mysigt att vara hemma och vara sjuk.

(Bilden bara för att jag saknar Barcelona lite.)
Kommentarer
Postat av: n.
re: åh tack så mycket! vad glad jag blir.
Postat av: Astrid
SV: Åh, tack så mycket! :)
Trackback